2014 Clarion Post, Göteborg
- Published in Konferenshistorik
- Hits: 1811
- Skriv ut , E-post
Osynligt går också an!
En exposé över tidigare tekniker men med absolut tonvikt på det senaste kring osynliga tekniker.
Osynlig behandling innebär inga begränsningar vad gäller bettavvikelser som kan behandlas.
Hur går det egentligen till? Vi bjuder på en presentation av hur det går till i alla faser och en del om hur
det blir. Var står Sverige idag inom denna teknik? Varför går främst ortodontister på utbildning kring denna teknik när den viktigaste personen är ortodontiassistenten som gör att allt funkar?
Thomas Örtendahl, Chefsortodontist
A biologic update on treatment of patients with congenital missing teeth.
The alveolar process is growing in connection with eruption of the primary as well as the permanent teeth, and the eruption process is possibly closely linked to the vertical development of the face. In subjects with a large amount of vertical craniofacial growth, the teeth have to erupt more in order to compensate for this pattern of skeletal growth. As a result the treatment plan should focus on craniofacial morphology. When the plan is to replace the missing teeth with dental implants knowledge concerning the morphology of the alveolar process is very important. Not only width and height of the alveolar process at the receipt site will influence the final result, but also the inclination and vertical position of the adjacent teeth will play a role for the long-term prognosis.
In this lecture focus will be on biology and orthodontic treatment of both growing and adult individuals.
Dr Karin Binner Becktor
TAD´s en lätt skruvad presentation om temporäraförankringar inom Ortodonti
Kärt barn har många namn, gäller även så kallade förankrings skruvar. Denna föreläsning syftar till att ge en översikt av olika applikationer med temporära förankrings skruvar (TAD) samt dess historik, indikationer och kontra indikationer .
Fredrik Bergstrand, Specialist i tandreglering och barntandvård samt Professsional Services Manager 3M Unitek
Ortodonti på estetisk indikation. Var går gränsen?
I Sverige finns idag en social norm om hur man bör se ut och vad som inte är acceptabelt. Alla som önskar ortodontisk behandling kan inte få det. Vi gör behandlingsprioriteringar, ofta med index som grund. Vid prioritering ska alltid det subjektiva behovet beaktas. Vad är det vi missar hos en individ när vi selekterar? Patienterna kan ha olika förhållningssätt till sitt utseende och tändernas utseende. Vilka personlighetstyper ska vi vara försiktiga med? Finns det några varningssignaler och när är problemet äkta? Vilka bettavvikelser stör mest? Vad är fult på andra? Den här föreläsningen kommer inte att ge några exakta svar på frågorna. Syftet är att öka förståelsen och ge en vägledning vid selektionen av patienter med estetiska bettavvikelser.
Eva Josefsson, övertandläkare, fil. dr
Rune Lindsten, övertandläkare, docent
Nina Bengtsson, leg. psykolog
Ortodontipatienter som far illa – vad har vi för ansvar?
De flesta barn har det bra i vårt land, så inleds ofta texter som handlar om barn. Den här meningen har nästan blivit som ett mantra; så farligt är det nog inte. De flesta mår ju bra och växer upp under goda förhållanden och de som inte gör det tas säkert om hand av samhället och det sociala nätverk. Eller….
Har jag som tandvårdspersonal skyldigheter när jag misstänker att ett barn/ungdom inte har det så bra, eller
räcker det med att jag kan ”limma brackets” rätt och inte sätter dom upp o ner? Om jag nu måste, vad ska jag reagera på, när ska jag reagera och vad gör jag?
Annika Gustafsson, odont Dr. övertandläkare i Pedodonti
Slut på kladdiga avtryck?
En kort introduktion kring digital avtryckstagning. Hur fungerar detta och går det att ersätta konventionella avtryck
med denna nya teknik? I samband med detta bjuds det på en live demo av 3Shapes TRIOS.
Micael Vennerström Tandläkare
Varning för kvinnofällorna!
Anna Mannheimer är en varm, klok, inspirerande och underhållande föreläsare.
Möt henne när hon berättar om några av de olika fällor som vi kvinnor lätt kan fastna i ute i arbetslivet. Eller träsk som Anna också kallar dem. Det finns många sådana och träsk fungerar ju, som Anna påpekar, att man inte märker när man kliver i ett. Sedan står man där helt plötsligt med lera upp till knäna. Några exempel på träsken är - Gullegullträsket, Åldersträsket, Duktighetsträsket och Lillflicksträsket. Därför är det viktigt att bland annat dra gränsen där du tycker att den ska dras och tänj den inte på grund av smicker. Våga tag plats och förminska inte dig själv!